smithi

Tänk att det alltid ska gå två steg bakåt precis när allt börjat kännas meningsfullt igen. Är det verkligen någon mening med allt i livet? Har alltid kännt mig lite tveksam till det, men började faktiskt tro att det kanske är så. Men idag blev jag åter igen tveksam. Hoppas ändå på ett lyckligt slut.

kram/Smithi

Så var man då vaccinerad mot svininfluensan. Känns tryggt tycker jag. Igår fick dom som ville vaccinera sig på jobbet. Vi var ett gäng som radade upp oss med uppkavlade ärmar. Ett litet stick sedan var det över. Men jag har ju aldrig varit stick rädd så det var ju  lugnt. Efter ett par timmar började det dock värka lite i armen (vilket är en vanlig biverkning) När jag kom hemm mockade jag hoss Aldur, körde in några kärror ved och fyllde hö påsarna å då känndes det lite bättre. Men sedan stelnade den till igen och det känndes som värsta träningsvärken i armen. Jag var inte ensam om detta på jobbet idag;-) Men hellre ont i armen några dagar än en rejäl influensa eller än värre en konstgjord lunga;-) Väntar nu på att barnen ska få ta sprutan också. Ja jag tänker vaccinera mina barn så fort det går. Inte för jag tror att de ska dö i svininfluensa precis men det känns ändå tryggt och så smittar man ju inte ner andra som kanske tillhör riskgrupperna.

Snart bär det av till Vetlanda med M som chaufför. A ska åka till sin pappa i helgen så han ska med tåget. Sedan kommer älsklingen i kväll. Fick ju en dag extra med honom nu eftersom han fick köra mig hem igår och sedan fick han min morgonresa också så då kom han hit och sov. Mysigt!

Nu orkar jag inte blogga mer.
Kram/Smithi  

I fredags var jag hos min läkare på ögon i Växjö igen. Egentligen skulle jag inte vara där förren om 11/2 - 2 år för ny undersökning men eftersom jag tyckte att det blivit sämre tyckte min kurator på syncentralen att jag skulle be att få göra en ny synfältsundersökning. Undersökningen tog lång tid och resultatet blev som förvänntat. Synfälten hade blivit sämre. Min läkare ska nu skriva ett brev till min läkare i lund för att höra om han vill se mig tidigare än planerat. Måste säga att hon verkade lite konfunderad över att det redan blivit sämre eftersom undersökningarna i lund visade att detta är en sjukdom som går ganska sakta. 
Men om detta är samma sjukdom som en "släkting" har så kommer den tydligen i skov. Vilket jag nog kan säga att det har gjort tidigare. Så kanske det är ett nytt skov nu. Jag tror att jag hade ett för ca 4-5 år sedan.

Nu har det börjat bli jobbigt att titta på TV, läsa och titta på saker långt bort. Jag tycker också att det har blivit svårare att urskilja något när det är ljust bakom det jag tittar på.

Men men det är väl bara att gilla läget. Vet ju att det hela tiden blir sämre. Önskar bara att det inte ska gå så fort. 

Nu ska jag göra lite nytta här hemma innan jag ska duscha och gå och lägga mig.

Kram/Smithi